Högt blodtryck: Symtom, orsaker, diagnos och behandling
Hypertoni, även känt som högt blodtryck, är ett vanligt medicinskt tillstånd där trycket från blodet mot artärväggarna är konstant för högt.
När blodtrycket stiger måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa blodet runt i kroppen. Med tiden kan detta extra tryck skada artärerna, hjärtat, njurarna och andra organ.
Högt blodtryck utvecklas ofta utan märkbara symtom, vilket är anledningen till att det ibland kallas en ”tyst mördare”. Regelbundna blodtryckskontroller är viktiga eftersom tidig diagnos och lämplig behandling kan bidra till att minska risken för allvarliga komplikationer, inklusive hjärtinfarkt och stroke.
Vad är högt blodtryck?
Blodtrycket är den kraft som det cirkulerande blodet utövar mot artärväggarna.
När artärerna blir trånga eller mindre elastiska ökar motståndet mot blodflödet, vilket kan leda till att blodtrycket stiger.
Vårdpersonal mäter blodtrycket i millimeter kvicksilver (mmHg). Ett blodtrycksvärde består av två siffror:
Systoliskt blodtryck: Det övre talet, som mäter trycket i artärerna när hjärtat slår.
Diastoliskt blodtryck: Det nedre talet, som mäter trycket i artärerna mellan hjärtslagen.
Den referensgräns som används i denna artikel definierar högt blodtryck som:
Ett systoliskt blodtryck på 140 mmHg eller högre.
Ett diastoliskt blodtryck på 90 mmHg eller högre.
Blodtrycket är inte detsamma under hela dagen. Det kan variera beroende på fysisk aktivitet, emotionell stress, kroppsställning, medicinering och ålder.
Blodtrycket kan till exempel stiga vid träning eller upphetsning och sjunka när du vilar.
Typer av högt blodtryck
Högt blodtryck kan klassificeras i flera typer beroende på orsaken och mönstret i blodtrycksmätningarna.
1. Primär hypertoni
Primär hypertoni, även kallad essentiell hypertoni, utvecklas gradvis och har ingen identifierbar underliggande orsak.
Faktorer som genetik, familjehistoria och åldrande kan bidra till dess utveckling.
2. Sekundär hypertoni
Sekundär hypertoni uppstår när högt blodtryck orsakas av en identifierbar medicinsk åkomma, medicinering eller substans.
Möjliga bidragande faktorer inkluderar njursjukdomar, hormonella störningar och vissa läkemedel.
3. Vitrockhypertension
Vitrockhypertension uppstår när blodtrycksvärdena är högre i en vårdmiljö men normala när de mäts hemma eller i andra vardagliga miljöer.
Detta kan ha samband med stress eller ångest vid läkarbesök.
4. Maskerad hypertoni
Maskad hypertoni uppstår när blodtrycksvärdena verkar normala i en vårdmiljö men är förhöjda när de mäts hemma eller under dagliga aktiviteter.
Blodtrycksmätning hemma eller ambulant övervakning kan hjälpa till att identifiera detta mönster.
Tecken och symtom på högt blodtryck
Högt blodtryck är ofta ett tyst tillstånd eftersom många människor inte upplever märkbara symtom, även när deras blodtryck är förhöjt.
Tillståndet kan utvecklas under flera år utan uppenbara varningssignaler.
Extremt högt blodtryck kan dock orsaka allvarliga symtom som kräver omedelbar medicinsk bedömning.
Möjliga varningssignaler är bland annat:
Förändringar i den mentala funktionen eller förvirring.
Bröstsmärtor.
Yrsel.
Ödem eller svullnad.
Hjärtklappning.
Krampanfall.
Svår huvudvärk.
Synförändringar, inklusive plötsligt suddig syn eller synförlust.
Stroke-liknande symtom, såsom plötslig ansiktsförlamning, sluddrigt tal eller svaghet i en arm eller ett ben.
Viktigt: Bröstsmärtor, kramper, plötslig synförlust eller symtom på stroke kräver omedelbar akut medicinsk vård. Vänta inte på att blodtrycket ska återgå till det normala av sig själv.
Vad orsakar högt blodtryck?
Flera faktorer kan bidra till utvecklingen av högt blodtryck.
Vanliga orsaker och riskfaktorer är bland annat:
Ålder: Risken för högt blodtryck ökar i allmänhet med åldern, särskilt efter 55 års ålder.
Familjehistoria: Att ha nära familjemedlemmar med högt blodtryck kan öka din risk.
Rökning: Tobaksbruk skadar blodkärlen och bidrar till hjärt- och kärlproblem.
Övervikt: Övervikt kan öka belastningen på hjärtat och bidra till högt blodtryck.
Fysisk inaktivitet: En stillasittande livsstil kan öka risken för högt blodtryck.
Högt natriumintag: Att äta för mycket natrium kan bidra till vätskeansamling och förhöjt blodtryck.
Överdriven alkoholkonsumtion: Att dricka för mycket alkohol kan höja blodtrycket.
Underliggande medicinska tillstånd: Vissa tillstånd, däribland obstruktiv sömnapné, njurartärstenos, primär aldosteronism och sköldkörtelrubbningar, kan bidra till högt blodtryck.
Det är inte alla som har dessa riskfaktorer som utvecklar högt blodtryck, men att hantera dem kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Komplikationer vid högt blodtryck
Obehandlat eller dåligt kontrollerat högt blodtryck kan gradvis skada hjärtat, blodkärlen, njurarna, hjärnan och ögonen.
Möjliga komplikationer inkluderar:
Stroke: Högt blodtryck kan skada blodkärlen i hjärnan och öka risken för stroke.
Hjärtinfarkt: Långvarigt högt blodtryck kan skada artärerna och öka risken för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt.
Hjärtsvikt: Hjärtat kan bli förstorat eller försvagat efter att ha arbetat mot ökat tryck under lång tid.
Hjärtrytmrubbningar: Högt blodtryck kan bidra till förändringar i hjärtats struktur och elektriska aktivitet.
Kranskärlssjukdom: Skador på artärerna som förser hjärtat med blod kan minska blodflödet.
Kronisk njursjukdom: Högt blodtryck kan skada de små blodkärlen i njurarna.
Hypertensiv retinopati: Högt blodtryck kan skada blodkärlen i näthinnan.
Sexuell dysfunktion: Högt blodtryck och därmed sammanhängande skador på blodkärlen kan bidra till sexuella hälsoproblem.
Kognitiv nedsättning och demens: Långvariga kärlskador kan påverka hjärnans funktion och öka risken för kognitiva problem.
Tidig diagnos och konsekvent blodtrycksbehandling kan bidra till att minska risken för dessa komplikationer.
Diagnos och undersökningar
Vårdpersonal mäter vanligtvis blodtrycket vid rutinmässiga läkarbesök och årliga hälsokontroller.
En diagnos av högt blodtryck baseras i allmänhet på upprepade förhöjda värden snarare än på en enstaka mätning.
Den referensmetod som beskrivs här innebär följande:
Att ta blodtrycksmätningar vid minst två separata besök.
Att ta minst två mätningar vid varje besök.
Att utvärdera resultaten och beakta patientens sjukdomshistoria och andra riskfaktorer.
Om blodtrycket förblir förhöjt kan en vårdgivare rekommendera ytterligare undersökningar för att bedöma hjärt- och kärlhälsan och utreda möjliga underliggande orsaker.
Vanliga undersökningar är:
Blodtrycksövervakning: Upprepade mätningar kan hjälpa till att bekräfta om blodtrycket är konstant förhöjt.
Kolesterolundersökning: Mäter kolesterolnivåerna och hjälper till att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Elektrokardiogram (EKG): Registrerar hjärtats elektriska aktivitet.
Hjärtultraljud (ekokardiogram): Använder ultraljud för att undersöka hjärtats struktur och funktion.
Ultraljudsundersökning av njurarna: Kan rekommenderas vid misstanke om en njurrelaterad orsak.
Blodtrycksmätning i hemmet eller ambulant blodtrycksmätning kan också bidra till att identifiera vitrockhypertension eller maskerad hypertoni.
Hantering och behandling av högt blodtryck
De huvudsakliga målen för behandling av högt blodtryck är att sänka blodtrycket, skydda hjärtat och blodkärlen samt minska risken för långsiktiga komplikationer.
Behandlingen kan omfatta livsstilsförändringar, läkemedel eller en kombination av båda.
Livsstilsförändringar vid högt blodtryck
Hälsosamma livsstilsvanor kan göra en viktig skillnad vid hanteringen av högt blodtryck.
1. Håll en hälsosam vikt
Överskott av kroppsfett, särskilt runt buken, kan bidra till förhöjt blodtryck.
Fettvävnad är metaboliskt aktiv och utsöndrar ämnen som kan påverka blodtrycksregleringen och hjärt- och kärlhälsan.
För personer som är överviktiga kan en gradvis och hållbar viktminskning bidra till att förbättra blodtrycket.
2. Följ en hälsosam kost
Ett näringsrikt kostmönster kan främja hjärt- och kärlhälsan och bidra till att hålla blodtrycket under kontroll.
Två vanligt förekommande kostmönster är:
DASH-dieten: Dietary Approaches to Stop Hypertension, som lägger tonvikten på frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och magra mejeriprodukter samtidigt som intaget av natrium och mättat fett begränsas.
Medelhavsdieten: Fokus på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter, fisk och hälsosamma fetter.
Att minska natriumintaget och välja minimalt bearbetade livsmedel kan också bidra till att hålla blodtrycket under kontroll.
3. Få i dig tillräckligt med kalium
Kalium hjälper till att balansera natriumnivåerna i kroppen och stödjer en sund blodtrycksreglering.
Livsmedel som innehåller kalium är bland annat:
Bananer.
Avokado.
Gröna bladgrönsaker.
Potatis.
Personer med njursjukdom eller som tar vissa läkemedel kan behöva övervaka sitt kaliumintag. Kaliumtillskott eller saltersättningar bör endast användas när det rekommenderas av vårdpersonal.
4. Träna regelbundet
Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att sänka blodtrycket och förbättra hjärt- och kärlhälsan.
Aerob träning får blodkärlen att vidgas och dra ihop sig, vilket bidrar till att de behåller sin elasticitet.
Exempel på detta är:
Promenader.
Simning.
Cykling.
Dans.
Andra aeroba aktiviteter med måttlig intensitet.
Sträva efter cirka 150 minuter med måttlig aerob aktivitet varje vecka, beroende på din hälsa och kondition.
5. Sluta röka
Rökning skadar blodkärlens innerväggar och bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar.
Att sluta röka kan förbättra den allmänna hjärt- och kärlhälsan och minska risken för hjärt- och kärlkomplikationer.
6. Se till att få tillräckligt med god sömn
God sömn främjar den allmänna hälsan och hjälper till att reglera flera processer som påverkar blodtrycket.
Personer som snarkar högt, har andningsuppehåll under sömnen eller lider av överdriven sömnighet under dagen kan behöva undersökas för obstruktiv sömnapné.
7. Begränsa alkoholkonsumtionen
Överdriven alkoholkonsumtion kan höja blodtrycket.
Att begränsa eller undvika alkohol kan vara en del av en hälsosam plan för blodtryckshantering.
Läkemedel mot högt blodtryck
När livsstilsförändringar inte räcker för att kontrollera blodtrycket kan en vårdgivare skriva ut läkemedel.
Valet beror på flera faktorer, bland annat blodtrycksnivåer, ålder, njurfunktion, andra medicinska tillstånd och patientens totala kardiovaskulära risk.
Olika läkemedelsgrupper verkar på olika sätt.
Kalciumkanalblockerare
Kalciumkanalblockerare hjälper till att slappna av och vidga blodkärlen genom att blockera kalciumkanalerna i kärlväggarna. Detta kan sänka blodtrycket och förbättra cirkulationen.
Exempel på sådana läkemedel är:
Amlodipin.
Lercanidipin.
Exempel på varumärken:
Amlodipin 5 mg tabletter.
Lercanidipinhydroklorid 10 mg.
Möjliga biverkningar:
Svullnad i vristerna.
Huvudvärk.
Yrsel.
Rodnad.
Dessa läkemedel ordineras vanligtvis en gång om dagen, enligt den individuella behandlingsplanen.
Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
Angiotensinreceptorblockerare förhindrar att angiotensin II binder till sina receptorer. Angiotensin II får normalt blodkärlen att dra ihop sig.
Genom att blockera denna effekt hjälper ARB-läkemedel blodkärlen att slappna av och sänker blodtrycket.
Exempel på sådana läkemedel är:
Kandesartan.
Irbesartan.
Valsartan.
Losartan.
Telmisartan.
Exempel på varumärken:
Atacand.
Candesartan Calox.
Irbesartan.
Valsartan.
Losartan.
Telmisartan Sandoz.
Möjliga biverkningar:
Yrsel.
Lågt blodtryck.
Dessa läkemedel tas vanligtvis en gång om dagen när de ordineras.
Angiotensinkonverterande enzymhämmare (ACE-hämmare)
ACE-hämmare minskar aktiviteten hos det angiotensinkonverterande enzymet, som bidrar till att blodkärlen dras samman.
Detta hjälper blodkärlen att slappna av och kan sänka blodtrycket.
Exempel är:
Enalapril.
Ramipril.
Lisinopril.
Kaptopril.
Perindopril.
Exempel på varumärken:
Renetic.
Enalapril.
Ramipril.
Lisinopril.
Captopril.
Ramilich.
Perindopril.
Möjliga biverkningar:
Torrhosta.
Yrsel.
Betablockerare
Betablockerare minskar effekterna av stressrelaterade hormoner på beta-adrenerga receptorer. Detta kan sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket samt minska belastningen på hjärtat.
Exempel på sådana läkemedel är:
Atenolol.
Bisoprolol.
Nebivolol.
Propranolol.
Karvedilol.
Metoprolol.
Nebivolol kan också öka frisättningen av kväveoxid, vilket bidrar till att blodkärlen slappnar av.
Exempel på varumärken:
Atenolol 50 mg.
Bisoprolol 5 mg.
Metoprolol 50 mg.
Seloken ZOK.
Nebivolol 5 mg.
Beloc ZOK.
BisoHEXAL.
Carvedilol 25 mg.
Möjliga biverkningar:
Huvudvärk.
Yrsel.
Trötthet.
Låg hjärtfrekvens.
Kalla händer eller fötter.
Tiaziddiuretika
Tiaziddiuretika hjälper njurarna att utsöndra natrium och vatten via urinen.
Detta minskar mängden vätska i blodomloppet och kan bidra till att sänka blodtrycket.
Exempel är:
Hydroklortiazid.
Klorotalidon.
Indapamid.
Exempel på varumärken:
Hydroklortiazid 25 mg.
Klorotalidon 12,5 mg.
Indapamid 2,5 mg.
Möjliga biverkningar:
Frekvent urinering.
Yrsel.
Låga kaliumnivåer.
Uttorkning.
Kaliumbevarande diuretika
Kaliumbevarande diuretika hjälper kroppen att utsöndra överskott av salt och vatten samtidigt som kaliumet bevaras.
Ett exempel är spironolakton.
Spironolakton blockerar effekterna av aldosteron, ett hormon som får kroppen att behålla salt och vatten.
Möjliga biverkningar:
Ökad urinering.
Yrsel.
Ömhet i brösten.
Loop-diuretika
Loopdiuretika verkar på njurarna genom att minska återupptaget av natrium och klorid i en del av njurarna som kallas Henles slinga.
Detta ökar utsöndringen av vatten, salter och elektrolyter.
Exempel på sådana läkemedel är:
Furosemid.
Torsemid.
Exempel på varumärken:
Furosemid.
Torasemid.
Möjliga biverkningar:
Ökad urinering.
Uttorkning.
Yrsel.
Lågt blodtryck.
Kombinationsläkemedel mot högt blodtryck
Vissa läkemedel innehåller två eller flera aktiva substanser som hjälper till att reglera blodtrycket genom olika verkningsmekanismer.
Exempel på detta är:
Atacand Plus: Kombinerar kandesartan med hydroklortiazid.
Co-Diovan: Ett kombinationsläkemedel som innehåller valsartan och hydroklortiazid.
Exforge: Kombinerar amlodipin och valsartan.
Triplixam: Kombinerar perindopril, amlodipin och indapamid.
Kombinationsläkemedel kan förenkla behandlingen för vissa patienter, men de passar inte alla.
Centralt verkande blodtryckssänkande läkemedel
Centralt verkande blodtryckssänkande läkemedel verkar genom att minska överdrivna nervsignaler från hjärnan som kan få blodkärlen att dra ihop sig och blodtrycket att stiga.
Genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet kan dessa läkemedel hjälpa blodkärlen att slappna av och sänka blodtrycket.
De kan förskrivas vid vissa fall av essentiell eller primär hypertoni.
Möjliga biverkningar:
Långsam hjärtrytm.
Lågt blodtryck.
Yrsel vid upprätt ställning.
Svimning.
Öronringningar.
Nacksmärta.
Svullnad eller ödem.
Ångest eller nervositet.
Allvarliga symtom som kräver akut läkarvård kan vara:
Allvarlig svimning.
Mycket långsam hjärtrytm.
Allvarligt lågt blodtryck.
Svullnad i ansiktet, läpparna eller halsen.
Andningssvårigheter.
Tecken på en allvarlig allergisk reaktion.
Viktig information
DokterForYou säljer inte läkemedel.
De läkemedel som nämns i denna artikel är exempel på behandlingar som vårdpersonal kan överväga beroende på patientens medicinska tillstånd, blodtrycksvärden, symtom och sjukdomshistoria.
Valet av läkemedel och dosering måste fastställas av kvalificerad vårdpersonal.
Påbörja, avbryt eller ändra inte blodtrycksmedicinering utan läkares råd.
Avslutande tankar
Högt blodtryck ger ofta inga märkbara symtom, även när det gradvis skadar hjärtat och blodkärlen.
Regelbundna blodtryckskontroller är viktiga eftersom tidig upptäckt och lämplig behandling kan bidra till att skydda din hjärt- och kärlhälsa på sikt.
Livsstilsförändringar, såsom att hålla en hälsosam vikt, följa en balanserad kost, träna regelbundet, sluta röka och sova tillräckligt, kan bidra till att hålla blodtrycket under kontroll.
Vid behov kan läkemedel som ordinerats av vårdpersonal bidra till att sänka blodtrycket och minska risken för allvarliga komplikationer.
Om du har förhöjt blodtryck eller riskfaktorer för högt blodtryck bör du söka läkarhjälp och följa en regelbunden uppföljningsplan. Tidig diagnos och konsekvent behandling kan göra en betydande skillnad för din hälsa på lång sikt.
